Idag är för övrigt syttende mai och man borde ju ha tagit sig till Norge. Ikke sant?
Någon gång i livet måste jag uppleva syttende mai i Oslo. Så är det bara.
Snart kan jag nog norska också (även om R påpekade att det inte är någon norrman som säger kjempegreit, så jag måste hitta ett nytt uttryck att använda som är norskare...) för i och med projektet och alla norrmän man då pratar med så har jag ibland börjat tänka på norska till och med. "Hvis" och "Hvordan" åker hela tiden runt i hjärnan likväl som jag har svårt att använda orden rolig och anledning eftersom jag själv knappt vet om jag menar lugn eller kul, orsak eller möjlighet.
Förvirrande.
