onsdag, mars 08, 2006

Fönstren är husets ögon

Det gick faktiskt att bjuda på det där brödet (Rofans) igår :) Det var skoj! Många som berömde det (som vanligt), men jag ger all ära till receptet. Det är ett bröd som det är svårt att misslyckas med (om man nu följer receptet...).

Lyssnade på Språket igår (förra veckans avsnitt) och de tog upp att vi blivit mer egoistiska numer för att vi generellt säger "Jag och mina kollegor", "Jag och min man" osv. Förr fick man tydligen lära sig att det rent språketikettsmässigt ska heta "Mina kollegor och jag", "Min man och jag".
Intressant. Har jag faktiskt inte reflekterat över förut.

Enligt Feng skit (nåja; Feng shui) är fönstren husets ögon och om man inte håller dem rena blir man inte lycklig eftersom man ser grumligt på omvärlden. Alltså borde jag verkligen putsa dem nu.
Jag orkar inte.

2 kommentarer:

Anonym sa...

.."förr fick man tydligen lära sig.."

..med ens inser jag min ålder med plågsam tydlighet ;) Förr var under min lågstadietid, och detta var den första av tre dödssynder. Jaget skulle alltid komma sist, även om man talade om ovänner (undantag dock med djur, som fick komma efter en själv).

Som allmän kuriosa var dödssynd nr 2 att stava fel på alltid/aldrig och nr 3 att göra för stora estetiska slängar på sina skrivstilsbokstäver, i synnerhet lilla a.

Hoppas du haft en trevlig helg, jag har hoppat i snö i Dalom :)

liffer sa...

sas: ni är väl artigare i Amerika än vi är i Sverige då :) Alltid något!

veronika: tja, du är väl urgammal då, antar jag! Äldre än vad jag är i alla fall ;)
Nä, men skämt åsido så måste det ju bero mycket på vilken lärare man hade och sådär. Jag har då aldrig, vad jag minns, fått lära mig att sätta mig själv i andra hand i meningar sådär.
Däremot vet jag att vi fick lära oss att bara egennamn skrivs med stor bokstav mitt i en mening och att "inte ens mamma skrivs med stor begynnelsebokstav, hur betydelsefull ni än tycker att hon är".