Redan när jag, i ett försök att få henne att se anständig ut, band upp den gamla Monsteran (moderplantan till min nya, fina Monstera som arbetar som insynsskydd i köksfönstret) mot en relativt grov, men ändock för veck, pinne hade den ett blad som höll på att gulna.
Jag ides inte ta bort det utan det är fortfarande kvar.
Förra helgen när Mormor var här hördes från rullstolen ett glatt
"Men se, ett gult blad! Så fint!"
Hon är nog den enda som jag känner som skulle säga så och verkligen mena det. För det gjorde hon.
Samma person kommenterade också två närstående personers berättelse om när de gick vilse med
"Hittade ni inte tillbaka? Var det inte dag? Men då var ju solen uppe?!"
som om det verkligen inte skulle gå att missta sig på vägen hem när solen är uppe.
Bara för att man vet åt vilket håll öster är vet man nödvändigtvis inte var målet är. Men det tycker nog Mormor :)
I övrigt: let go with the flow. Snart är det över.
lördag, maj 10, 2008
Gulnat blad
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Den där Mormorn verkar vara en klok dam!
Skicka en kommentar